Drömmar om Irak
Kemisk krigsföring på kurdiska byn Halabja 1988 som krävde minst 6000 män, kvinnor och värnlösa barns liv. – På order av Saddam Husseins regim.
USA behövs fortfarande för friheten i Irak
Jag skrev för några år sedan en artikel på SVD: “USA behövs för friheten”. Den berörde dåtidens heta debatt om USA:s krig i Irak. Jag ansåg det då nödvändigt för USA att stanna i landet för att införa frihet och demokrati i ett sargat land med föga kunskaper om just frihet och demokrati. Jag var övertygad om att motståndarna till invasionen( mestadels EU) som betraktade USA:s krig som onödigt, farligt och som stred mot folkrätten var fega och inhumana . De tog inte hänsyn till alla de miljoner människor som led under Baathregimens styre. I alla fall fick den tanken föga värde. Jag var övertygad om ett krig var ett nödvändigt ont. Och även övertygad om att detta inte bara skulle gynna Iraks befolkning men även sända en klar och tydlig signal till grannländerna som inte tar hänsyn till demokrati och mänskliga rättigheter.
Nu 4 år senare och mot den bakgrund att jag spenderar ett halvår just i norra Irak där jag arbetade med ungdomsfrågor, under det som mer är känt som Kurdistan och som hamnar under KRG (Kurdish regional government ) jurisdiktion. Är jag ännu mer övertygad i min förhållning om att USA gör en absolut hedervärd insats. Amerikanarna ses onekligen som befriare och inte som ockupanter. Det börjar sakta men säkert inkomma demokratiska influenser från västvärlden som ger sitt bidrag till att forma och leda samhället mot en ljusare framtid.
Inte minst då det existerar innerligt passionerade individer som frenetiskt arbetar för att producera resultat. Ett exempel är KRGs minister Taha Barwary som har ett förflutet i Sverige där han spenderat många år som nordisk representant för KRG. Det finns många fler, och fler är att invänta. Det är väldigt viktigt att tålamodet inte tryter för dessa eldsjälar som vill få till stånd en utveckling och mer viktigt är redo att kämpa för en förändring.
Viktigt att påpeka är att dessa individer som bestämt hävdade/ hävdar att USA är ett rovdjur i sin natur och som enbart intresserar sig för de ekonomiska vinsterna med föga vilja och engagemang att hjälpa lokalbefolkningen i regel föraktar USA; Inte nödvändigtvis på grund av Irakinvasionen, utan att de nästan alltid förhållit sig kritiska till supermakten under många år. Det är från deras sida ofta lösryckta påståenden tagna ur luften utan någon reell kunskap, och väldigt dålig kännedom om vad som de facto faktiskt sker i fält. Kritikerna viftar mycket gärna bort allt positivt och är flitiga på att påpeka de liv som går till spillo vid dagliga konfrontationer mellan terrorister och USA:s styrkor. Även alla de civila offer som faller under terroristernas barbariska handlingar blir incitament som belyses för att orättfärdiga USA:s närvaro. Invektiven haglar, och någon vilja till att utforska skillnaderna från då och nu lyser med sin frånvaro. De gör gärna den analogin om att det var fredligare under Saddam Husseins tid än vad det är idag. Att det skulle skapas konflikter i landet var givet. Historiskt har det har alltid funnits motsättningar i Irak där fruktan för repressalier från en brutal diktaturregim tystade dessa konflikter som under ytan kokade. Vi minns alla Titos forna Jugoslavien. Men till skillnad från idag sker inga folkmord, religiösa och etniska förföljelser. Folk massdeporteras inte från sin hem för att ändra demografin så att det skall passa regimen. Individer förnedras inte, förtryck inte. De används inte till medicinska experiment. Deras antagonist är inte deras egen regim.
Ingen motsäger sig idag med facit i hand USA:s involvering under andra världskriget som satte stopp för en av vår tids största massmördare Adolf Hitler. Kanske skulle USA motståndarna vara av annan mening om Saddam inte i ett “tidigt” skede förhindrades från att fullfölja sina planer? Hur många miljoner liv måste skördas av en regim innan omvärlden berättigar en befrielse?
Hej, bra inlägg!