Lucifer

      I Herr Lucifers sällskap

I denna tid då er värsta fiende är tiden hon själv, finns det inte mycket hopp att inhämta från er svagsinnade själar. Vad tjänar all visdom i världen, om man inte lyckas acceptera en visdomens källa där ni alla likt smala floder mynnar från. Mänsklighetens största tragedi är den ständiga förnekelsen, där ni numera är era egna Gudar. – Fåfänga, vilken ljuv synd. Vet ni ej att Köttets skönhet är temporärt, och att endast själen är odödlig? Visst blir ni medvetna om inte idag, slutligen vid ålderdomens höst.Ni föraktade det ni innerst inte kunde kontrollera, era livligaste drifter, era så länge hämmade tankar, så förbjudna var de inför er själva, och dessa förbjudna frukter var alla ämnade åt eder. Likt fjärilar svävade ni, många av er rördes till salighet, många av er förblev döva inför den musik som spelades för er ära. Ni begåvades med fri vilja, likt alla änglar. – Hur skulle Gud annars mäta vår kärlek?Mina avsikter har hela tiden varit ärliga, jag vill enbart eder ont. Jag önskar att ni njuter av mörkrets inbrott, och alla dess stjärnor ska leda mot mig. Jag är mästaren, de vackraste tonerna ur ett klassiskt stycke, jag inspirerar till storverk. Om ni enbart kunde förmå se min skönhet, min fulländning, så förstår ni vid domens dag varför jag valde att förleda er, och för att senare ägna hela min uppenbarelse för att påvisa detta fria vilja till misstag ni tilldelats , när tillräckligt många själar stupat under min fana. När den fria viljan leder eder mot mig och med mig ni för evigt skall stanna. Jag är anledningen till era tröstlösa skrin mot det tomma intet. Sannerligen önskar jag eder alla ont.

Kan ni människor säga detsamma till era systrar och bröder, som alla likt eder själva ätit av det vita brödet och andats livets vindar, de som likt eder själva önskat barndomens vilja till ålderdomens minnen. Varje dag närmar sig slutet, tidens lidande ack hur ljuvlig är den inte?
Jag vet vilken synd ni lever i, jag var där från första dagen. – Tänka sig alla dessa behov, hur går de att mätta då man inte tror på ett liv större än detta?
Men ni skal inte vara tröstlösa mina belöningar är kravlösa. Och alla de törnar ni beskådar som skönhet, kommer alla för evigt sticka i era inre. Jag älskar eder alla för att ni alla likt mig älskar eder själva högst.

Som jag försökte att intala min skapare, och som han förkastade mig. Jag finner heller ingen logik till vårt varande, men däremot vet jag att mänskligheten är en mycket bräcklig konstruktion, sanna mina ord, ty länge har jag varit bland eder.
Och många goda stunder har jag åtnjutit i era sällskap. Jag har försiktigt svept förbi , observerat alla er som jag för var dag berusar. Likt en konstnär har jag sakta och otåligt inför skapelsens krona lidit. Ni är alla mina, för varje Dag och natt, för varje andetag ni delar, för varje tanke, och handling ni skapar, där vägen krönts med liljekonvaljer- alla är ni offrade till min ära.

- Fri vilja.

~ by solevani on April 22, 2007.